Trots att allt går till synes bra, så gör det så ont...Det gör ont när jag ser lille Albins små sköra ben som redan är fulla av små stickmärken och blåmärken. Det gör ont när jag måste säga nej till det ena eller andra som han vill äta. Det gör ont när jag tänker på att det är mitt ansvar, hur jag sköter mina barns diabetes som avgör om de får leva ett friskt liv. Det gör helt enkelt jä...t ont i själen och hjärtat att ha barn med en livslång sjukdom.
Jag är lite rädd får att låta bitter, men det jag är mest rädd för är att pojkarna ska bli bittra på livet och känna självömkan. Nu är det som det är och vi måste göra det bästa av det, men det är en ständig balansgång mellan att ge barnen ett bra liv idag med en känsla av att kunna vara som alla andra eller att tänka på hur blodsockervärdena de har idag påverkar deras framtida hälsa.
Som sagt det gör ont i själ och hjärta och ibland känns livet orättvist, varför ska båda mina barn drabbas?
En tröst och glädje är ju förstås att se dem leka,skratta och busa precis som alla andra barn...
Kommer att tänka på något jag läste som Helena Bergström (henne son har diabetes) lär ha sagt när de var på resturang för att äta och en dam hade bett pojken att gå på toaletten för att ta sin spruta. Varpå Helena ska ha svarat att "det är ju som att äta, inte som att "skita"...
Jag är lite rädd får att låta bitter, men det jag är mest rädd för är att pojkarna ska bli bittra på livet och känna självömkan. Nu är det som det är och vi måste göra det bästa av det, men det är en ständig balansgång mellan att ge barnen ett bra liv idag med en känsla av att kunna vara som alla andra eller att tänka på hur blodsockervärdena de har idag påverkar deras framtida hälsa.
Som sagt det gör ont i själ och hjärta och ibland känns livet orättvist, varför ska båda mina barn drabbas?
En tröst och glädje är ju förstås att se dem leka,skratta och busa precis som alla andra barn...
Kommer att tänka på något jag läste som Helena Bergström (henne son har diabetes) lär ha sagt när de var på resturang för att äta och en dam hade bett pojken att gå på toaletten för att ta sin spruta. Varpå Helena ska ha svarat att "det är ju som att äta, inte som att "skita"...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar