Trillade över den här föreläsningen på Twitter i morse. Känner att jag gärna vill dela den här, Dr Attia säger så många kloka saker som fick mina tankar att snurra.
Speciellt intressant med våra fördomar, vad vet vi egentligen, vem är vi att döma någon annan?
Forskning och vetenskap gäller bara så länge inget annat bevisats...
Här berättar jag som mamma till två pojkar med diabetes typ1 om hur vår vardag ser ut. Ett sätt att dela med mig, men oxå ett sätt att reda ut tankarna.
torsdag 27 juni 2013
tisdag 25 juni 2013
Sommarlov!
Då var det sommarlov även för mig och det känns bra att kunna vara hemma med pojkarna nästan hela deras sommarlov. De är fantastiskt duktiga på att ta hand om varandra när inte vi är där, men det vill de så klart inte erkänna;) farmor och farfar har också ställt upp med lagad lunch till dem de första dagarna när jag arbetade.
Så de klarar sig bra med lite planering, men ändå känns det bäst för mig när det är jag som är hemma. De har redan lyckats vända på dygnet båda två, med sena kvällar/nätter och sovmorgon långt ut på förmiddagen. Jag försöker styra upp det och väcka dem.
Ett annat bekymmer är deras stillasittande, det är mycket vid datorn och inte mycket annat som lockar. Vilket innebär att jag får vända ut och in på mig för att försöka aktivera dem. Vi vet ju hur mycket alla barn och speciellt barn med diabetes behöver vara aktiva. Vanligtvis är det ju ett naturligt tillstånd bland barn, med de sista åren har deras beteende förändrats radikalt. Ingen av pojkarna har någon sommar sport, men Albin ska spela beachhandboll i juli och tills dess är det ungefär tre träningar. Vi har fått ut Albin i slingan ett par gånger också, senast igår faktiskt.
Gårdagen blev till slut ganska aktiv för honom, med bad i kompis pool, löpning och lite spel med ett badminton/tennis set vi köpte. Badminton/tennissetet fick fart även på Elias en liten stund, applåder på det;)
Som sagt får man anstränga sig, annars hamnar de instängda på sina rum hela dagarna. Önskar oss nu lite strandväder, så löser sig allt!
Så de klarar sig bra med lite planering, men ändå känns det bäst för mig när det är jag som är hemma. De har redan lyckats vända på dygnet båda två, med sena kvällar/nätter och sovmorgon långt ut på förmiddagen. Jag försöker styra upp det och väcka dem.
Ett annat bekymmer är deras stillasittande, det är mycket vid datorn och inte mycket annat som lockar. Vilket innebär att jag får vända ut och in på mig för att försöka aktivera dem. Vi vet ju hur mycket alla barn och speciellt barn med diabetes behöver vara aktiva. Vanligtvis är det ju ett naturligt tillstånd bland barn, med de sista åren har deras beteende förändrats radikalt. Ingen av pojkarna har någon sommar sport, men Albin ska spela beachhandboll i juli och tills dess är det ungefär tre träningar. Vi har fått ut Albin i slingan ett par gånger också, senast igår faktiskt.
Gårdagen blev till slut ganska aktiv för honom, med bad i kompis pool, löpning och lite spel med ett badminton/tennis set vi köpte. Badminton/tennissetet fick fart även på Elias en liten stund, applåder på det;)
Som sagt får man anstränga sig, annars hamnar de instängda på sina rum hela dagarna. Önskar oss nu lite strandväder, så löser sig allt!
Etiketter:
aktiviteter,
barndiabetes,
rörelse,
sommarlov
onsdag 19 juni 2013
Extra kontroll
I går morse var vi på en extra kontroll med Elias hos diabetessköterskan. Vi var på besök för drygt en månad sedan och eftersom Elias Hba1c inte var förbättrat fick vi återbesök redan nu. Äntligen är det på väg på rätt håll och hans Hba1c är nu på 65. Det känns bra, speciellt eftersom vi alla ansträngt oss och kämpat mycket för att det skulle blir bättre. Men det är inte lätt när han är mitt i puberteten och det är mycket som händer i kroppen.
För att vara på den säkra sidan och inte tappa greppet, ska vi dit igen redan i augusti. Det är bra det! Barnmottagningens trappstegsprogram som de följer vid stigande Hba1c fungerar verkligen och får alla inblandade att ta sitt ansvar. Det är jobbigt det är det och ibland vill man bara strunta i det, men stödet vi får från sjukvården är enastående.
Nu siktar vi på att han ska nå riktvärdet som är 55.
För att vara på den säkra sidan och inte tappa greppet, ska vi dit igen redan i augusti. Det är bra det! Barnmottagningens trappstegsprogram som de följer vid stigande Hba1c fungerar verkligen och får alla inblandade att ta sitt ansvar. Det är jobbigt det är det och ibland vill man bara strunta i det, men stödet vi får från sjukvården är enastående.
Nu siktar vi på att han ska nå riktvärdet som är 55.
onsdag 12 juni 2013
Ett självständigt liv med diabetes
Vaknade i natt av att Elias var uppe och tog blodsocker. Jag gick upp för att höra hur han mådde och misstänkte att han hade lågt blodsocker. Mycket riktigt låg han på 2.2 mmol och fick äta smörgås, vilket han gjorde med god aptit.
Det känns skönt att veta att han vaknar när han är låg, även om det så klart är en falsk trygghet. Båda barnen är duktiga på att känna av när de ligger lågt, av någon anledning är det lättare att känna än högt blodsocker. Ja, är det riktigt högt känner de det också. Men det kommer ju en dag då de kommer att vara själva på natten och då känns det bra om de vaknar när de har lågt blodsocker, innan det blir för lågt.
Finns det annars några knep, tro? Någon form av alarm vore ju bra...men då behöver man något som regelbundet mäter blodsockret. Jag funderar också om husdjur kan märka av en känning, visst finns det diabeteshundar?!
Nu när barnen börjar bli större, väcks tankar om ett självständigt liv och hur de ska kunna hantera sin diabetes själv på bästa sätt. I många år har de ju förlitat sig på att vi föräldrar har koll, så det blir klart en omställning som kan bli svår, men lika svårt kommer jag att ha för att släppa kontrollen. Vi får hjälpas åt på bästa sätt.
Det känns skönt att veta att han vaknar när han är låg, även om det så klart är en falsk trygghet. Båda barnen är duktiga på att känna av när de ligger lågt, av någon anledning är det lättare att känna än högt blodsocker. Ja, är det riktigt högt känner de det också. Men det kommer ju en dag då de kommer att vara själva på natten och då känns det bra om de vaknar när de har lågt blodsocker, innan det blir för lågt.
Finns det annars några knep, tro? Någon form av alarm vore ju bra...men då behöver man något som regelbundet mäter blodsockret. Jag funderar också om husdjur kan märka av en känning, visst finns det diabeteshundar?!
Nu när barnen börjar bli större, väcks tankar om ett självständigt liv och hur de ska kunna hantera sin diabetes själv på bästa sätt. I många år har de ju förlitat sig på att vi föräldrar har koll, så det blir klart en omställning som kan bli svår, men lika svårt kommer jag att ha för att släppa kontrollen. Vi får hjälpas åt på bästa sätt.
måndag 10 juni 2013
Handlingar och konsekvenser
Just nu flyter det på ganska bra för oss, även om det förekommer vissa dispyter angående vad som ska ätas och när.
Med en tonåring i huset är det svårt att hålla fasta tider och rutiner. Det kommande sommarlovet som närmar sig kommer antagligen ställa till det en del. Med låånga sovmorgnar och sena kvällar som man dessutom gärna har ett stort intag av mat. Ja, vi får väl se hur det går...
Som sagt så börjar vi nu få ordning på Elias blodsocker och jag hoppas att det håller i sig. Vet av erfarenhet att sommarlovets början är en jobbig omställning med nya rutiner.
I morgon ska Albin ha Fun Camp på sin skola och det innebär att det är aktiviteter hela dagen. Några i vatten, men alla innebär fysisk rörelse. Det är sådan här dagar som ställer till det lite eftersom Albin ofta struntar i både att äta och att mäta blodsocker. I morgon kan han ialla fall ha pumpen på sig den mesta tiden, nu när han har de nya kalsongerna.
I fredags var han ute på vandring och kom hem med hela matsäcken igen, de hade inte hunnit äta sa han...Det var en jättevarm dag och på kvällen började han må illa och somnade innan åtta. Jag hoppas han kan sätta ihop det med att han inte fick i sig tillräckligt med mat eller insulin den dagen, vilket vi har pratat om efteråt.
Men det är otroligt svårt att vara en bra mamma som ska se till att allt fungerar, men jag är ju inte där. Jag försöker förklara och förbereda så gott det går, och tyvärr får han ta konsekvenserna av att inte göra som vi bestämt och hoppas han lär sig snart.
Även i morgon ska bli en varm och solig dag. Undrar är han somnar då?
Med en tonåring i huset är det svårt att hålla fasta tider och rutiner. Det kommande sommarlovet som närmar sig kommer antagligen ställa till det en del. Med låånga sovmorgnar och sena kvällar som man dessutom gärna har ett stort intag av mat. Ja, vi får väl se hur det går...
Som sagt så börjar vi nu få ordning på Elias blodsocker och jag hoppas att det håller i sig. Vet av erfarenhet att sommarlovets början är en jobbig omställning med nya rutiner.
I morgon ska Albin ha Fun Camp på sin skola och det innebär att det är aktiviteter hela dagen. Några i vatten, men alla innebär fysisk rörelse. Det är sådan här dagar som ställer till det lite eftersom Albin ofta struntar i både att äta och att mäta blodsocker. I morgon kan han ialla fall ha pumpen på sig den mesta tiden, nu när han har de nya kalsongerna.
I fredags var han ute på vandring och kom hem med hela matsäcken igen, de hade inte hunnit äta sa han...Det var en jättevarm dag och på kvällen började han må illa och somnade innan åtta. Jag hoppas han kan sätta ihop det med att han inte fick i sig tillräckligt med mat eller insulin den dagen, vilket vi har pratat om efteråt.
Men det är otroligt svårt att vara en bra mamma som ska se till att allt fungerar, men jag är ju inte där. Jag försöker förklara och förbereda så gott det går, och tyvärr får han ta konsekvenserna av att inte göra som vi bestämt och hoppas han lär sig snart.
Även i morgon ska bli en varm och solig dag. Undrar är han somnar då?
Etiketter:
aktiviteter,
blodsocker,
insulin,
konsekvenser,
rörelse
tisdag 4 juni 2013
Vilken succé!
Kalsongerna kom med posten idag!
Albin provade sina direkt, de passade bra och han gillar verkligen dem. Han hade dem på sig när vi senare var ute och sprang. Han har alltid tagit av sig pumpen innan, men nu störde det honom inte alls att ha den på sig. Så fantastiskt! Nu kan han ha pumpen på sig på te x träningar och turneringar, då vi vanligtvis får jaga och påminna om att ta på sig pumpen och ta insulin.
Nu är kalsongerna tvättade och upphängda på tork, han vill använda de som fort de bara går igen. Här blir det till att beställa fler par.
Kalsongerna är välsydda och i en skön kvalite´, vilket gör de prisvärda. Dessutom går 5 kr per plagg till diabetesfonden,
Albin önskade att det skulle varit ficka på båda sidor, eftersom man byter sida på infusionssetet. Det är ju en möjlig utveckling, men såklart en prisfråga.
Här hittar du dessa fantastiska plagg www.annaps.com
Albin provade sina direkt, de passade bra och han gillar verkligen dem. Han hade dem på sig när vi senare var ute och sprang. Han har alltid tagit av sig pumpen innan, men nu störde det honom inte alls att ha den på sig. Så fantastiskt! Nu kan han ha pumpen på sig på te x träningar och turneringar, då vi vanligtvis får jaga och påminna om att ta på sig pumpen och ta insulin.
Nu är kalsongerna tvättade och upphängda på tork, han vill använda de som fort de bara går igen. Här blir det till att beställa fler par.
Kalsongerna är välsydda och i en skön kvalite´, vilket gör de prisvärda. Dessutom går 5 kr per plagg till diabetesfonden,
Albin önskade att det skulle varit ficka på båda sidor, eftersom man byter sida på infusionssetet. Det är ju en möjlig utveckling, men såklart en prisfråga.
Här hittar du dessa fantastiska plagg www.annaps.com
lördag 1 juni 2013
Att bryta en vana
Sist vi var hos diabetessköterskan och skulle beställa pumpgrejor visade hon ett nytt pumpsätt som ersätter det som vi haft tidigare. Det fanns i tre färger och verkade väldigt smidigt, Elias som annars kan vara lite skeptisk ville gärna prova detta, medans Albin tvärvägrade.
Nu är det ju lite omständligt innan man får hem det, det skickas nämligen med posten i storförpackning. I alla fall provade vi det häromdagen och efter ett första försök, som dessutom gjorde väldigt ont drog vi snabbt slutsatsen att det inte fungerade och blev därför tvungna att byta ytterligare en gång. Jag tycker det är så synd, när han visar sig modig och vill prova nytt och det sen inte fungerar riktigt. Jag vet inte vad som blev fel, den andra fungerade utan problem. Nöjd är han däremot inte. Han tycker det gör mer ont och själva fästet är känsligare.
Undra om det gamla ska finnas kvar eller är utbytt eftersom inte fått det vi beställde till Albin. Måste ringa och fråga.
Så här ser förpackningarna ut, ja insulinet kommer i en liten pappersask också. Inte direkt miljövänligt!
Nu är det ju lite omständligt innan man får hem det, det skickas nämligen med posten i storförpackning. I alla fall provade vi det häromdagen och efter ett första försök, som dessutom gjorde väldigt ont drog vi snabbt slutsatsen att det inte fungerade och blev därför tvungna att byta ytterligare en gång. Jag tycker det är så synd, när han visar sig modig och vill prova nytt och det sen inte fungerar riktigt. Jag vet inte vad som blev fel, den andra fungerade utan problem. Nöjd är han däremot inte. Han tycker det gör mer ont och själva fästet är känsligare.
Undra om det gamla ska finnas kvar eller är utbytt eftersom inte fått det vi beställde till Albin. Måste ringa och fråga.
Så här ser förpackningarna ut, ja insulinet kommer i en liten pappersask också. Inte direkt miljövänligt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)