Mer insulin för båda pojkarna var slutsatsen när vi var hos diabetesteamet sist. Elias Hba1c var oförändrat medans Albins låg betydligt högre. Inte helt oväntat efter att han börjat gå hem och vara själv på eftermiddagarna. Han tycker inte att han är hungrig och hoppar då över mellanmålet, vilket nu visar sig viktigt för att han antagligen behöver lite mer insulin under dagen.
Vi hoppas han bättrar sig annars får han tillbaka till fritids igen.
Elias däremot hade inte ökat i vikt och det berodde antagligen att han fått för lite insulin. Ja, det är mycket som ska passa ihop som man inte tänker på.
Jag hör många andra runt omkring oss som tycks ha stora problem med att få ordning på sin diabetes, speciellt när det gäller skolsituationen. Det är nästan så att man känner att våra barn är undantag. Det har fungerat otroligt bra genom åren utan några problem. Kanske beror det på hur petig man är. Vi blir inte alldeles uppstressade om blodsockret ligger för högt och barnen tar ganska stort ansvar själva. Pojkarna har ju som sagt inte heller perfekta Hba1c, men vi försöker skapa en dräglig vardag och ett liv som fungerar för oss alla.
Givetvis strävar vi efter att förbättra blodsockervärdena med tanke på framtida hälsa. Det är vårt vuxenansvar att se till att det blir så bra som möjligt.
