söndag 22 mars 2009

Ketoner!

I början på veckan som gick var Elias riktigt dålig, det är et tag sedan nu. Då var det så där igen att det var helt omöjligt att få ner sockret hur mycket insulin vi än gav. På morgonen vaknade han med ett värde omkring 20mmol och hade lite ont i magen. Han gav sig insulin, men steg bara utan att ha ätit något alls. Efter en timme kräktes han första gången. Vi mätte både ketoner och blodsocker med en haltimmes mellanrum. Som högst låg han på 2,2 i ketoner! Vi bytte infusionssetet till pumpen och framåt lunch mådde han bättre igen, då tror jag han kräkt femton gånger. Tillslut hade han inget att få upp, stackarn! Så här dålig har han inte varit någon gång tidigare och jag blev riktigt orolig. Nästa steg var att uppsöka akutmottagningen, samtidigt som jag kände att jag själv visste bättre vad som behövdes än de. Allt tar ju sån tid! Jag kände mig väldigt maktlös och ensam. Jag önskar det gick att förebygga liknande scenario på något sätt, men vi vet ju inte vad som utlöser det...Det är riktigt jobbigt nä det krisar till ig så här...gäller att ha is i magen...

måndag 9 mars 2009

Hälsosamtal inför skolstart

Förra veckan var jag med Albin på besök hos skolsyster i något som kallas för hälsosamtal och detta sker bland annat året innan skolstart. Vi kom ju givetvis att tala om Albins diabetes, hur det går och hur skolan agerar. När skolbespisningen kom på tal, utbrister Albin: - det är ju hon som du inte tycker är så bra, mamma! Tja, hur möter man det??? Bra och bra, hon förstår kanske inte alltid riktigt vad diabetes innebär och det är inte alltid det finns något alternativ om den mat som serveras inte är tillräcklig.
Skolsköterskan frågade vidare om jag visste om det fanns någon form av handlingsplan för hur skolan möter barn med diabetes. Det tror jag inte finns, fanns i alla fall inte innan våra barn började på skolan. Hon tyckte att jag skulle ta upp frågan med kostenheten i vår kommun.
Jag har funderat på detta och när Albins fröken senast idag påpekade att det inte funnits något bröd som passade honom till mellis tog tanken form på riktigt. Tänk vad bra det skulle vara om det gemensamt för vår kommun kunde bestämmas att så här möter vi barn med diabetes på våra skolor. Kostenheten skulle kunna, samtidigt som matsedeln görs ge alternativ till alla barn med specialkost, så behöver inga diskussioner uppstå om detta på varje berörd skola. Jag vet inte hur hälsomedvetna (eller intresserade)skolornas kökspersonal är eller ens om det är ett krav, vilket det enligt mig borde vara, men...Vid kostenheten bör kunskapen finnas, om inte kan man ju alltid kontakta dietisten som är kopplad till diabetesteamet för information.
Ja, jag tror jag får gå vidare med detta, ska börja med att kolla om det står något om detta på någon av sidorna om diabetes...