Förra veckan var jag med Albin på besök hos skolsyster i något som kallas för hälsosamtal och detta sker bland annat året innan skolstart. Vi kom ju givetvis att tala om Albins diabetes, hur det går och hur skolan agerar. När skolbespisningen kom på tal, utbrister Albin: - det är ju hon som du inte tycker är så bra, mamma! Tja, hur möter man det??? Bra och bra, hon förstår kanske inte alltid riktigt vad diabetes innebär och det är inte alltid det finns något alternativ om den mat som serveras inte är tillräcklig.
Skolsköterskan frågade vidare om jag visste om det fanns någon form av handlingsplan för hur skolan möter barn med diabetes. Det tror jag inte finns, fanns i alla fall inte innan våra barn började på skolan. Hon tyckte att jag skulle ta upp frågan med kostenheten i vår kommun.
Jag har funderat på detta och när Albins fröken senast idag påpekade att det inte funnits något bröd som passade honom till mellis tog tanken form på riktigt. Tänk vad bra det skulle vara om det gemensamt för vår kommun kunde bestämmas att så här möter vi barn med diabetes på våra skolor. Kostenheten skulle kunna, samtidigt som matsedeln görs ge alternativ till alla barn med specialkost, så behöver inga diskussioner uppstå om detta på varje berörd skola. Jag vet inte hur hälsomedvetna (eller intresserade)skolornas kökspersonal är eller ens om det är ett krav, vilket det enligt mig borde vara, men...Vid kostenheten bör kunskapen finnas, om inte kan man ju alltid kontakta dietisten som är kopplad till diabetesteamet för information.
Ja, jag tror jag får gå vidare med detta, ska börja med att kolla om det står något om detta på någon av sidorna om diabetes...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar