Och sol och värme blev det!
Vet att jag skrev i ett tidigare inlägg att bara det blev strandväder så skulle våra sommarlovsbekymmer lösa sig. Eftersom vi bor som vi gör med havet och en underbar sandstrand i princip runt knuten, har vi också varit på stranden ett antal gånger denna sommar. Tyvärr är det väldigt svårt att få med barnen dit, men i alla fall har Albin lite motvilligt följt med. Han har flera av sina kompisar där.
Nu är det så att det känns som de flesta av stadens barn och ungdomar väljer just det här stället och det är klart därför det är så attraktivt. Men det ställer till det för Albin som i två dagar gått med tröjan på. Han badar inte trots att det börjar bli varmt i havet och är väldigt hett i solen. Med största sannolikhet är det på grund av det synliga pumpfästet som gör att det känns jobbigt. Jag frågade honom idag och påpekade att de flesta av hans kompisar vet ju att han har diabetes, varpå han svarade att det vet de inte alls.
Vi har försökt få honom att sätta infusionsetet på rumpan istället, då kan han "gömma" det under shortsen. Så har storebror det, men han vill inte prova det. Jag lider med honom, det är så varmt och det är klart han vill göra och vara som alla de andra. Dessutom är det jag som övertalar honom att följa med vareviga dag. Vet faktiskt inte hur vi ska hjälpa honom. Han blir ju otroligt irriterad om man tjatar för mycket på honom, även om det är i all välmening.
Vid sådana här tillfällen blir den förbannade sjukdomen så påtaglig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar