Jag brukar ju skriva om hur bra det är med pump. Ja, det är oftast jättebra, men när det strular ställer det till det mer än vanligt.
Idag var det tid att byta infusionsset, dvs nålen och slangen som går in i huden och förser kroppen med insulin. Vi byter det var tredje dag och idag var det alltså dax. Gjorde precis som vi brukar men när jag skjutit in nålen så fastnar inte klistret till plastnålen riktigt och dra med sig alllt upp igen. Det har faktiskt hänt mer än en gång att något går fel, så Elias är väldigt spänd och tycker att det är obehagligt. Dessutom gör det ju jätteont. Bara vetskapen att behöva göra om det igen meddetsamma är påfrestande, men vi måste ju, annars är han utan insulin.
Så ikväll var han väldigt ledsen och hade ont, men "min lille tappre ridddare" lät mig göra om det och nu sitter det som det ska och han sover gott.
När sån´t här hände förbannar jag diabetesen. Det skär i hjärtat på mej:(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar